Tog upp ankaret kl 13:oo och lämnade Machico/Madeira där vi legat på svaj en vecka.
Kvällen bjöd på en vacker solnedgång.
22 Maj kl 22:00.
Efter 4 1/2 dygn kom vi då in i marinan här i Vila do Porto./Santa Maria/Azorerna.
HÄR, kramar Pirjo den "nya" Gennackern som vi FICK av vår vän Remi i Las Palmas.
Han har seglat jorden runt, ensam.
Är nu nöjd med sitt stilla liv och tycker han gjort det han vill vad gäller långsegling.
Han är 78 år ,men klättrar i masten som den smidigaste pojke.
Vi är imponerade!
THANK YOU REMI!!
THANK YOU REMI!!
Vi var så spända på gennackerns färger så vi var helt enkelt bara tvungna, att släppa ut den en bit.
Den är VACKER!
Från marinan går en stenlagd väg upp, upp, och ännu mera upp mot stan.
Här är trottoarerna smyckade i olika mönster.
En ung man lagar lägger om en bit som gått sönder.
Vi har läst att på 50-talet och även in på 60-talet lämnade flera Santa Maria-bor
ön för att söka lyckan på annat håll.
Vissa hus står förfallna.
Tyvärr kan inte kommunen/staden riva dessa då de inte fått fatt på ägarna.
Nu på senare år har vissa återkommit, förmodligen deras släktingar.De har börjat rusta upp...........
Gatuskyltarna är så vackra.
Utanför husens portar sitter ofta ett religiöst motiv.
Den här kvinnan hämtade vatten ur fontänen på torget och slängde på fönstren.
torkade hon rent. Vips, så var det putsat och klart!
Och så dessa ljuvligt doftande fikonträd!
Först trodde vi att nycklarna var kvarglömda i dörren....
men sedan såg vi flera hus som det satt nycklar i.
De lämnar tydligen kvar dem då de är hemma ?
Verkar inte låsa bilarna heller.
På Azorerna måste man betala en "Lighthouse-tax".
Vi tog en promenad upp till Capetain-kontoret och betalade 2 Euro.
Fick ett fint dokument med stämpel att ta med till båten.
Detta gäller i 6 månader.
Sedan får vi slanta upp nya pengar om vi är här längre.
Äter gott gör vi varje dag.
Söndag 1 Juni tog vi en fyra-timmars promenad på ön.
Kaffe och smörgås smakade bra.
Plötsligt då vi satt där i lugnan ro och njöt av fika och utsikt kommer ett gäng kor och går förbi!
Den här unga tjuren var törstig och tog sig en slurk.
Men det var ingen bra idé.
Mamma KO släppte helt enkelt en "klick" rakt i pannan på den förvånade unge tjuren.
Sedan kom den rättmätige "ägaren" till spenarna och tog för sig.
Det var lillsyrran :o)
Det börjar komma upp en och annan signatur på vågbrytaren.
Den blå till vänster är Ola och Kajsas FAYAL.
Fredag 6 Juni såg vi på Marin Traffic att det var flertal båtar på väg in här.
Framåt eftermiddagen/kvällen dök den ena efter den andra upp.
Det är ARC-båtar.
De är på väg hem från Caribien.
Här en GLAD Svensk, som är besättning på norska båten TineLine.
Han såg vår flagga och kom skuttande och sjungandes"Du Gamla Du Fria......."
Vi fick en var sin bamseNationaldagskram.
Ha det bäst!
Hälsningar PoM.









Vad härligt det ser ut. Nya upplevelse nya människor. Nu är ni mitt ute i böljan den blå minsann. Må så gott
SvaraRaderaMaria
Fina bilder! Roligt för mig att få ta del av era äventyr����⚓️
SvaraRadera